Tack så jävla mycket, Excella. Jag hann knappt tänka ”försoning” innan jag hade dig vrålande i telefonen i går kväll, inför min flickvän och hennes barn!
Vad hade jag gjort? Hade jag slagit dig? Eller barnen? Eller satt in ditt namn och foto och adress här på bloggen? Eller NÅGONTING upprörande? Nej, jag hade tagit med sonen till Köpenhamn några timmar och du fick en fullständig, total snedtändning, som antagligen handlar om svartsjuka, men vars skäl jag uppriktigt sagt skiter i nu. Så bär du dig aldrig åt mot mig igen. Och för att citera Jonas Gardell igen (som här i och för sig riktar sig till idiotiska kommentarer på bloggen, men som jag ändå känner rätt mycket för just nu som svar till dig):
”Till de som tror att jag går på den typen av skuldbeläggande utpressningsförsök måste jag säga: Shut up and suck! Vägrar vara er gisslan! Gå och knulla er med en toalettborste!”.
Till råga på allt ställde du, med 20 minuters varsel, in det samtal öga mot öga som söte sonen hade organiserat i dag. Och du har, visar det sig, regelbundet pratat illa om mig inför barnen.
Det finns inte, Excella. Det finns inte!
Andra bloggar om: barn, skilsmässa, svek, gräl, försoning
torsdag 17 maj 2007 vid 09:09
Been there done that and burned the fucking t-shirt….*trippesuck* för galna ex….